egna tankar

 I kväll har jag varit på ett framträdande av Susanne Alfvengren. Bra men bara 45 min och hon pratade bra men för mycket, hon hade också en ny reportuar som jag inte kände till, köpte en skiva där det är blandat så jag skall fortsätta att njuta av hennes röst och tolkningar.

Tänk dej att någon som betyder mycket för dej ringer precis när du skall sätta dej i  bussen och säger:"
 Hej jag for förbi med min buss och såg dej vid hållplatsen" vi bestämde att ses på middag på torsdag. När telefonen ringde och jag såg men det var blev jag så glad så jag lade plånboken i knäet. När jag steg av tyckte jag att jackficka var för lätt. Desperat sökte jag i fickor och i väska och det fanns ingenn  plånbok.

  Som tur va så fanns det ett telnr till kundservice och jag fick snabbt och trevligt svar samt hjälp att spåra bussen och eftersom plånboken ramlat ur knäet och jag ringde innom5 min från det att jag stigit av så fanns den kvar på golvet där jag suttit. Om 45 min skall jag ut till samma buss och få min plånbok.
 Visst är detta tur och nu kommer middagen på torsdag också bli lyckad.